Jag heter Axel och jobbar som business consultant inom Data & Analytics-teamet i Stockholm. I slutet på januari åkte drygt 30 av kollegorna från de svenska kontoren (Stockholm, Malmö och Göteborg) norröver för att umgås och jobba på tekniken i längdskidspåren under en långhelg. Resan gick närmare bestämt till längskidåkningens mecka - Orsa Grönklitt. Hit brukar vi åka varje år för att koppla av, njuta av naturen, basta - och kanske även åka en och annan kilometer längdskidor när suget finns där.
Traditionen började med att ett gäng härdade skidåkarkollegor skulle ladda upp inför stundande Vasalopp och gav sig upp på träningsläger i Orsa Grönklitt. I takt med att fler och fler skidåkare ville följa med växte även intresset hos kollegor som inte var lika rutinerade i spåren. Idag har resan vuxit till ett av årets stora event där vi har kollegor som aldrig stått på ett par längdskidor innan till de som har en proffskarriär bakom sig.
Resan började med att vi på torsdagseftermiddagen samlades med den grupp som skulle åka upp tillsammans för att hämta ut vår minibuss från uthyrningsfirman. Efter att skidor, kollegor och utrustning var inlastat bar det av mot Orsa. Dryga fyra timmar senare hade vi hunnit med både energipåfyllnad på väl valt hamburgerhak samt upphämtning av mat för helgen och var framme vid vår stuga för helgen.
Vi bodde tillsammans i tre stycken 12-bäddstugor som låg bredvid varandra och hade inom stugorna delat upp matansvaret i både frukost- och middagsgrupper. Min grupp ansvarade för middagen en kväll och efter att det hade blivit en succé förra året siktade vi in oss på att göra en riktigt stabil tacobuffé. Efter heldagar i spåret visste vi att receptet för framgång var enkel, god och framförallt mycket mat. Sedan skadar det ju inte att det går ganska snabbt att slänga ihop så att man hinner med ett varv i bastun också.
Skiddagarna bestod av mycket fri åkning, men varje skiddag anordnades ett träningspass med en skidcoach där varje pass var anpassat för olika kunskapsnivåer. Jag som bara åkt en gång tidigare (förra årets upplaga av Orsaresan) trodde att jag hade gett mig ut på för djupt vatten när jag kom till träningspasset för erfarna åkare, men jag måste säga att det gick över förväntan.
Efter en dag i spåret var det afterski som stod på schemat innan det var dags att röra sig mot stugorna för en omgång i bastun och gemensam middag. På lördagen var det även dags för den årliga stugkampen där stugorna ställs mot varandra i olika typer av tävlingar. Min stuga gjorde en klanderfri insats och slutade som vinnare av hela tävlingen. Ett tips där är att om ni någon gång behöver extra glid under ett stjärtlappsrace fungerar glidvalla över förväntan.
Stort tack till alla som anordnade resan, jag ser redan fram emot Orsa 2024!