Sverige har förutsättningar att bli bland de bästa länderna i världen på digitala tjänster i vården. Lyckade satsningar på nationella vårdprogram, telemedicin och e-hälsa ger oss ett gynnsamt utgångsläge. Vad som behövs nu är att skapa en effektiv samordning mellan de olika områdena klinik/forskning, ledning/styrning och IT/informatik.
En sådan effektiv samordning kan uppnås via Clinical Pathways, som är en väl etablerad metodik inom sjukvården i USA och delar av Europa. Metoden omfattar både förebyggande samt behandlande åtgärder och innebär att man optimerar patientens medicinska resa i vården och samordnar processerna för ledning och styrning. Målet är att hålla ihop helheten och ge detaljerade anvisningar för varje steg i de olika insatser som görs för patienten. Som namnet antyder fungerar Clinical Pathways som en vägledning för att stödja klinisk behandling, resurshantering, utvärdering och ekonomi i vårdprocessen.
Säkrare vård, mer tid för patienterna och bättre styrning
Intermountain Healthcare i USA är, med sina 22 sjukhus och en mängd kliniker, en av världens främsta organisationer inom området och har visat att metoden kan bidra till väsentliga förbättringar. Till exempel har man har genom att arbeta med Clinical Pathways ökat säkerheten för läkemedelsordinationer genom att öka antalet korrekta läkemedelslistor under patientens första dygn på sjukhus med 20 procent.
Intermountain Healthcare har genom Clinical Pathways standardiserat vårdprocesserna, vilket ökat förutsägbarheten och minskat variationerna i utfall för liknande patienter. Dessutom har metoden möjliggjort införande och utnyttjande av ett IT- och informationsstöd som på ett effektivt sätt länkar ledning och styrning till de kliniska processerna. För patienterna innebär standardiseringen ökad trygghet och säkerhet, samtidigt som det för vårdgivarna innebär ett förenklat informationsutbyte, minskad administration med mer tid till kliniskt arbete och forskning. Det ger också sjukhusen, kliniken och regionen förbättrade möjligheter att styra resurser till största möjliga nytta.
Clinical Pathways ska inte förväxlas med standardiserade vårdförlopp (SVF), som innefattar resan från misstänkt sjukdom till start av behandling. I Clinical Pathways ingår visserligen det arbete som gjorts med SVF, men det innefattar också mycket mer i form av en längre klinisk process, fler verksamheter med ett större kliniskt perspektiv samt kopplingar till ledning, styrning och IT/informatik.
Sverige har ett bra utgångsläge
Standardisering av såväl arbetssätt som journalmallar kan bidra till att öka följsamheten mot vårdprogram och riktlinjer där sådana finns, samt bidra till evidensbaserad utveckling där sådana saknas. Hela sjukvårdsorganisationen, ledning och verksamhetsstöd såväl som läkare och vårdpersonal, stöttas på så vis att utifrån evidens ge en mer likvärdig vård och använda resurserna på rätt sätt.
Konkreta steg i riktning mot Clinical Pathways har tagits inom flera områden. Ett exempel är cancervården där man infört en nationell cancerstrategi och Bröstcentrum Karolinska i Stockholm där man utifrån det nationella vårdprogrammet har definierat patientens kliniska resa genom vården och även utarbetat standardiserade journalmallar. Tack vare det arbetet har man bland annat kortat väntetiderna, säkrat viktig information, minimerat onödig administration och definierat adekvata variabler för evidensbaserad verksamhetsutveckling.
Utmaningen ligger i att knyta ihop processerna
Sjukvården i hela västvärlden står inför stora utmaningar i form av en åldrande befolkning, fler multisjuka och en växande grupp av kroniskt sjuka patienter i behov av långvarig, kostsam behandling. Därför är det nu viktigare än någonsin att anpassa vården och hitta systemstöd för bästa möjliga omhändertagande med de resurser som står till buds.
Ett arbete enligt Clinical Pathways skulle kunna innebära att man, med utgångspunkt i de nationella vårdprogrammen, börjar arbeta utifrån regionala forum med att etablera en förståelse av metoden. Därefter gör man en översyn av processer och vilken information olika intressenter behöver inom en viss patientprocess, och ökar graden av standardisering inom dessa områden.
Standardisering möjliggör till att ta ett helhetsgrepp, till exempel en i förväg utförd analys av behov för klinik och forskning kopplat till planering och uppföljning, så kallad produktionsstyrning. Det är här, inom ledning, styrning och standardisering, som de främsta utmaningarna ligger idag. Först när man har vidtagit ovan nämnda steg är det dags att titta på vilken funktionalitet ett nytt IT-stöd behöver ha. Helt avgörande för att lyckas med det arbetet är samlad kunskap från flera professioner. Nyckeln till framgång ligger i dedikerade tvärfunktionella team där sjukvårdens medarbetare arbetar konkret tillsammans med ledning och personer med kunskap om IT/informatik.
Vi behöver starta idag
Vinsterna med Clinical Pathways skulle kunna bli ännu större för svensk sjukvård än för den amerikanska. Om man med utgångspunkt från våra nationella riktlinjer och vårdprogram lyckas standardisera processer, arbetssätt och journalmallar, samt använder en modern lösning för IT och informatik anpassad för dessa, kan man få bättre täckning i våra kvalitetsregister. På så sätt kan Sverige bli ännu bättre inom forskning där vi idag redan ligger i framkant.
Dessutom blir det möjligt att finna variabler för såväl medicinska ställningstaganden som för arbetssätt och styrning som kan utvärderas i vidare studier – så kallad evidensbaserad verksamhetsutveckling. Den svenska sjukvården kan också genom att tillvarata möjligheter i nya system ta viktiga steg inom till exempel telemedicin och patienters självbetjäning.
Clinical Pathways är nödvändigt för att kunna använda de funktioner som de nya systemen erbjuder och som vi behöver för att kunna mäta och styra på ett kliniskt relevant sätt. Utan ett sådant arbete riskerar vi att bli beroende av dyra lösningar som inte ger en effektiv stöttning till en allt mer kostsam sjukvård.
Ett införande av Clinical Pathways på bred front innebär att det blir mycket lättare att införa de nya vårdinformationssystem som många landsting och regioner är på väg att göra. Samtidigt knyts vård och forskning ihop med ledning och styrning så att man kan styra resurser på rätt sätt till de patienter som bäst behöver dem. På så sätt kan Sverige fortsätta erbjuda en likvärdig, medicinskt ledande sjukvård till en kostnad vi kan bära.