- May 2026
I våra ”In Practice”-artiklar beskriver våra konsulter hur förändringsarbete faktiskt ser ut i praktiken, baserat på det arbete vi gör tillsammans med kunder – utmaningar vi möter, de insikter vi får och de erfarenheter som är viktigast att ta med sig.
Jag heter Erik Jennbert och arbetar som konsult inom Data & Analytics på BearingPoint i Sverige. Jag hjälper organisationer att arbeta med sin data för att nå sina strategiska mål. Just nu arbetar jag i en kommunal kontext, nära verksamheten, där datadrivna arbetssätt håller på att införas.
Resurserna är begränsade men behoven växer
Många kommuner står inför samma grundproblem: en åldrande befolkning samtidigt som färre är i arbetsför ålder. Inom vård och omsorg blir detta särskilt påtagligt.
Min erfarenhet är att datadrivna arbetssätt kan vara ett viktigt verktyg för att möta ett ökat behov av effektivisering – men inte genom fler system, utan genom bättre förståelse för nuläget. När vi kan mäta, följa upp och se förändring över tid blir det lättare att prioritera rätt och använda begränsade resurser där de gör störst nytta, utan att tumma på kvalitet eller arbetsmiljö.
Potentialen finns, men data används inte fullt ut
I mötet med offentliga verksamheter ser jag ofta att både viljan och den tekniska grunden redan finns. Samtidigt används inte alltid all den information som organisationen redan sitter på, som inte sällan utgörs av stora mängder data. En människa kan enbart hålla så pass mycket i huvudet, och data kan komplettera en djup verksamhetskännedom och underlätta beslutsfattandet, såväl som att fördela arbetsbördan mellan flera anställda.
Eftersom offentlig verksamhet bygger på mycket samarbete, internt, med externa parter och med medborgare, så skapas också stora mängder data i varje interaktion. Min erfarenhet är att denna data ofta är underutnyttjad, trots att den kan användas både för intern förbättring och för att säkra kvalitet i leverantörsdialoger.
Med kollektivtrafiken som exempel så ser jag en väldigt dataintensiv verksamhet där mängder av data skapas varje dag i biljettsystem, reseplanerare och moderna fordonsflottor. Men denna data används ofta fragmenterat och främst för rapportering och inte som aktivt styrmedel för planering, prioritering och bättre beslut som höjer leveranskvalitén för resenären och säkerställer en punktlig kollektivtrafik.
När tekniken tar över från verksamheten
En återkommande utmaning jag ofta ser är att dataprojekt blir för teknikfokuserade när verksamhetsmålen inte är tillräckligt tydliga. Vi får inte glömma varför vi vill använda teknik och data, annars riskerar vi att arbeta med data enbart för teknikens skull. Det som är avgörande är att det tekniska arbetet alltid ska kopplas till ett mätbart verksamhetsmål och att det finns ett handlingsutrymme att även förändra arbetssätt baserat på det vi ser i data.
Gemensamma mål slår smart teknik
Ett gemensamt mål är grunden för ett lyckat dataprojekt. När organisationen vet vad den vill uppnå på lång och kort sikt blir det också möjligt att mäta progression och fatta bättre beslut. När data blir begriplig och tillgänglig ökar även transparensen, varje person kan tydligare se hur det egna arbetet påverkar helheten. Det är först då tekniken kan börja arbeta med verksamheten och inte vid sidan av den.
Lärdomar jag tar med mig
Gör det enkelt. Det viktigaste är att starta med det datadrivna arbetssättet, om än i en liten skala och tillsammans med ett tydligt förbättringsområde och ett fåtal mätvärden. När arbetssättet väl sitter blir det betydligt lättare att skala upp, arbeta med mer data och fler verksamhetsområden, ett mätvärde och en utmaning i taget.
Att bli den datadrivna organisationen är inte ett IT projekt, utan ett gemensamt arbetssätt där verksamhet, ledning och teknik delar ansvar för mål, uppföljning och förbättring. Det handlar inte om att skapa fler rapporter, utan att identifiera vilka beslut som behöver bli bättre och låta arbetet med data utgå från dem.
