Ökad kunskapstillgång i regionerna och digitala verktyg kan anpassa arbetet med folkhälsa och skapa en mer folkhälsofrämjande miljö. Det kan även stärka relationerna med de grupper i samhället som drabbas hårdast av ojämlikheterna i folkhälsan. Ojämlikheterna är stora och beror inte på genetiska faktorer utan bestäms primärt utifrån uppväxtförhållanden och samhällsmiljön. Trots att endast 20% av de faktorer som påverkar folkhälsan omfattas av sjukvården lägger samhället majoriteten av sina resurser för hälsa på just sjukvård.
Utmaningarna sträcker sig över flera huvudmän
Målsättningen är att svensk folkhälsa ska vara så god som möjligt och jämlikt fördelad. Även om folkhälsan i dagsläget är god, jämfört med många andra länder, så finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Folkhälsan är inte jämlik. Det skiljer till exempel 6,2 år i förväntad livslängd mellan en person med eftergymnasial utbildning och en person med endast förgymnasial utbildning.
En stor utmaning med att utforma nationella riktlinjer för att förbättra folkhälsan är att det finns regionala skillnader vilket leder till att effekten av det folkhälsofrämjande arbetet varierar, både mellan olika regioner men även inom en region. De nationella riktlinjer som nu utformas berör levnadsvanor och syftar till att utgöra underlag till regionerna för hur de ska fördela sina resurser inom hälso- och sjukvård. Nationellt sker också satsningar för att skapa nya arbetstillfällen, förbättra utbildning och arbets- och boendemiljön. Detta för att få till en mer jämlik situation gällande faktorer såsom socioekonomisk ställning, utbildning och yrke som alla påverkar såväl hälsa som förväntad livslängd.
Idag saknas en nära relation mellan individer och regioner och en stor del av arbetet sker genom enstaka initiativ utan stringens eller samlad syn på vad invånarna verkligen behöver. Det är snarare kommunerna som står individen närmast. Detta är en utmaning då regionerna saknar möjlighet att påverka kommunerna samtidigt som de bär ett hälsoansvar för befolkningen. Därtill ska regionerna förhålla sig till rekommendationer från nationella instanser som förvisso baseras på en stor mängd vetenskap och utredningar men som ofta är svåra att applicera i praktiken på regional och kommunal nivå.
Den socioekonomiska orättvisan agerar hävstång på ojämlikheten i folkhälsan
Socioekonomiska faktorer som utbildning och arbete har störst påverkan på folkhälsan och det finns flera orsaker till detta. Forskning visar att personer med hög utbildning i större utsträckning har lättare att ta till sig medicinsk information och därmed blir bättre på att hantera kontakten med sjukvården, vilket leder till bättre vård för den enskilde individen1.
Samtidigt har individer med lägre utbildning - i större utsträckning - arbeten som är fysiskt belastande, vanor såsom rökning, stillasittande fritid och mer ohälsosam kost. Detta leder ofta till sämre hälsa och påverkar även möjligheterna att kunna fortsätta arbeta i händelse av sjukdom.
Skillnaderna i folkhälsa börjar inte med levnadsvanor utan styrs av individernas socioekonomiska miljö. Ojämlikheten i folkhälsan är snarare en effekt av att förutsättningar och villkor leder till händelser, livsbeslut och vanor som har konsekvenser för individens hälsa.
Var kan IT tillföra mervärde?
Med hjälp av tydligare styrning i regionerna, bättre system och digitala verktyg för att förmedla relevant kunskap kan starkare relationer skapas mellan region, kommun och invånare. Detta för att stärka de delar som redan fungerar väl och stödja områden med förbättringsbehov, i syfte att uppnå en god och jämlik folkhälsa. För att genomföra detta krävs en tydlig vision och målbild samt en sammanhållande kraft för att skapa ett system som kan kompensera för regionernas olikheter. På så sätt kan kedjan från kunskap till relevant insats för folkhälsan bli snabbare och mer anpassad för en specifik region.
En framgångsfaktor för att främja god folkhälsa är att säkerställa att varje enskild region får tillgång till statistik och forskning som är relevant för deras specifika situation. Det kan vara krävande att få tillgång till den typen av information och ett välutvecklat verktyg kan bidra till en mer friktionsfri process för att ge regionerna ett mer anpassat informationsunderlag. Detta i kombination med att upprätthålla den regionala kunskapsnivå som krävs ger möjligheter för att bygga relevanta hälsofrämjande samhällsstrukturer.
Med hjälp av ett välutvecklat IT-stöd kan regionerna utföra mer riktade insatser för att skapa större jämlikhet i uppväxtvillkor, utbildning, arbete och försörjning.
Genom att skapa en enhetlig och intuitiv plattform för samhällsfunktioner ex. ansökan till skola, bygglov, hjälp med sociala funktioner, vård funktioner m.fl. kan regionen bli en naturlig plats för att hämta information. Lyckas regionen bli en tillförlitlig källa som är lätt att använda kan det också användas för att förmedla råd och rekommendationer i syfte att stödja och hjälpa individen till en bättre hälsa.
Referense
1. Rosvall (2008), Lundborg et al (2011)
