En studie från BearingPoint som undersöker 13 digitala kontaktytor mellan hälso- och sjukvården och medborgarna utifrån fem dimensioner av digital mognad: digital marknadsföring, digital upplevelse och funktionalitet, verktyg för patientinteraktion, mobila kanaler samt sociala medier.
BearingPoints studie av den digitala mognaden hos svensk hälso- och sjukvårds digitala kontaktytor är angelägen av flera skäl. Digitaliseringen får ett allt större genomslag inom alla branscher. Endast 2 av 10 svenskar anser att hälso- och sjukvårdens huvudmän lever upp till deras digitala förväntningar2. Dessutom lanserade regeringen och SKL i fjol en gemensam vision om en e-hälsa i världsklass till 2025. Frågan är hur framtidens hälso- och sjukvård ska interagera med medborgarna i de digitala kanalerna.
Studien undersöker sammanlagt 13 digitala kontaktytor mellan hälso- och sjukvården och medborgarna i tio länder i Västeuropa. Vi har valt digitala kontaktytor i länder som vi har bedömt vara jämförbara med en svensk kontext. Bland annat med tanke på finansieringsform, språk samt hälso- och sjukvårdens helhetsansvar för medborgarnas hälsa. Studien utgår från totalt 120 kriterier inom fem dimensioner av digital mognad: digital marknadsföring, digital upplevelse och funktionalitet, verktyg för patientinteraktion, mobila kanaler och sociala medier. De digitala kontaktytorna har analyserats utifrån en genomsnittlig medborgares perspektiv, och resultaten har ställts samman och graderats på en skala från 1 (lägst) till 7 (högst). Data samlades in under perioden 5 december 2016 till 13 januari 2017.
En viktig slutsats från studien är att den digitala mognaden hos de undersökta digitala kontaktytorna generellt sett är låg, men också varierar rejält mellan olika länder. Högst resultat i den samlade bedömningen får den statliga organisationen National Health Service (NHS), som ansvarar för den offentliga sjukvården i Storbritannien. Lägst resultat får den norska e-hälsoportalen HelseNorge. De svenska landstingen hamnar något över genomsnittet, vilket innebär att det finns en utvecklingspotential inom flera områden. Inte minst med tanke på den generella digitala mognaden i Sverige och det ambitiösa målet om en e-hälsa i världsklass till år 2025.
