Toggle master download
Toggle search
Toggle location

En rapport om hur långt hälso- och sjukvården kommit när det gäller att utnyttja de digitala möjligheterna i kontakter med allmänheten. Studien har undersökt fem dimensioner av digital mognad: Digital marknadsföring, Digital upplevelse och funktion, Verktyg för patientinteraktion, Mobila kanaler och Sociala medier.

Studien av den digitala mognaden hos svensk hälso- och sjukvård är viktig av era anledningar. Digitaliseringen fortsätter att effektivisera och förbättra i princip alla branscher. För att den offentliga sjukvården ska få allmänhetens förtroende krävs att den lever upp till förväntningar på digitalisering. Det är snart två år sedan regeringen och SKL lanserade en gemensam vision om e-hälsa i världsklass till 2025*. För att ha en chans att nå visionen är det nödvändigt att utnyttja de digitala kanalerna på nya och effektiva sätt.

Studien undersöker sammanlagt 38 digitala kontaktytor mellan hälso- och sjukvården och allmänhet i tio länder i Västeuropa. Vi har valt länder som mer eller mindre liknar Sverige för att göra det möjligt att jämföra mellan vårdgivare som liknar de svenska. Men också för att hitta skillnader mellan den svenska vården och privat finansierade alternativ i Europa. Studien utgår från totalt 181 kriterier inom fem dimensioner av digital mognad: Digital marknadsföring, Digital upplevelse och funktion, Verktyg för patientinteraktion, Mobila kanaler och Sociala medier. De digitala kontaktytorna har analyserats utifrån en genomsnittlig persons perspektiv, och resultaten har ställts samman och graderats på en skala från 1 till 7. Data samlades in från början av januari till början av mars 2018.

Låg och varierande digital mognad

En viktig slutsats är att den digitala mognaden generellt är låg men också att den varierar kraftigt. Högst resultat får den statliga organisationen National Health Service (NHS), som ansvarar
för den offentliga sjukvården i Storbritannien. Lägst resultat får belgiska Institut National d’Assurance Maladie Invalidité som ansvarar för landets sjuk- och skadeförsäkring.

De svenska landstingen hamnar något över genomsnittet. Det innebär att det finns en utvecklingspotential inom era områden. Inte minst med tanke på den generella digitala mognaden i Sverige och det ambitiösa målet om en e-hälsa i världsklass till år 2025.

Flera av de undersökta organisationerna har kommit långt
i arbetet med att göra det enkelt att hitta de digitala kontaktytorna, men det nns en stor spridning. Finska Mehiläinen har gjort det lätt att hitta fram till rätt vårdgivare utifrån tillgänglighet, en funktion som de svenska vårdgivarna saknar.

Digital upplevelse och funktion har i de flesta fall fått poäng för enkel navigation. Men brist på interaktivt material och stöd som hjälper förstagångsanvändare drar ner resultaten. Många digitala kontaktytor hade också blivit mer tillgängliga och lättanvända om sökfunktionen förbättrats.

Det är också tydliga skillnader mellan hur mycket service och möjlighet till interaktion som erbjuds digitalt. De som fått bäst betyg erbjuder inte bara funktioner som möjligheten att läsa om sin vårdhistorik och hantera recept, utan också er sätt att ta kontakt med vården, exempelvis videosamtal och livechat.

Inom Mobila kanaler och Sociala medier hittar man störst variation

I takt med ökat mobilsurfande ökar också behovet av mobilt anpassade sidor och mobila applikationer. Många av de undersökta vårdgivarna har placerat sig bra i denna kategori. Men det finns i de flesta fallen fortfarande stor förbättringspotential. Mobilanpassning kommer bli allt viktigare i takt med att mycket trafik går genom mobiltelefoner och surfplattor.

Vi kan också se att det finns stora fördelar med att öka sin närvaro i sociala medier, där många människor spenderar mycket tid. Sociala medier gör det möjligt att kommunicera med ett stort antal människor och erbjuder tvåvägskommunikation. De svenska organisationerna har i första hand fokuserat på en eller ett par sociala medier men hade kunnat utnyttja er för att få ökad räckvidd.

En av de viktigaste slutsatserna från studien är att det finns stora möjligheter att utveckla de svenska digitala möjligheterna inom ett antal områden. Både allmänhet och sjukvård hade gynnats av bättre och mer tillgänglig information om hur man ska söka vård men också hur man förebygger behovet av vård. Ett annat område som kan utvecklas är information om kötider och tillgängligt utbud inför valet mellan olika vårdgivare. Det skulle underlätta möjligheten att söka vård hos rätt aktör.

 

*) https://skl.se/download/18.1562820d15385874ca811995/1458549343494/Vision%2Beh%C3%A4lsa%2B2025.pdf