Toggle search
Toggle location

Medicinska framsteg har omvandlat tidigare dödliga sjukdomar till kroniska vilket har bidragit till att vi lever allt längre. Följaktligen har antalet vårdtagare med komplexa medicinska tillstånd ökat väsentligt. Därmed blir det allt svårare att upprätthålla en jämlik, tillgänglig och hållbar hälso- och sjukvård. Utanför de större städerna, där de geografiska avstånden mellan vårdtagare och vårdgivare ofta är stora, är dessa utmaningar särskilt påtagliga.

Framför allt drabbas de patienter som lider av de stora folksjukdomarna diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och psykisk ohälsa.

Sverige har allt att vinna på telemedicinska lösningar

Sverige har med sina geografiska och demografiska förutsättningar oerhört mycket att vinna på att öka användningen av modern informations- och kommunikationsteknik, vilket regeringen uppmärksammat i sin vision om att Sverige ska vara världsbäst på e-hälsa år 2025. Detta kan exempelvis innebära komplettering av fysiska besök med rådgivning, förebyggande insatser, uppföljning, monitorering och enklare åtgärder på distans, så kallad telemedicin.

Lite förenklat handlar det om att flytta en del av vården till där vårdtagaren är, med möjlighet till ökad tillgänglighet, mer trygghet och större jämlikhet. Det finns goda exempel på en uppkopplad hälso- och sjukvård med kontinuerlig uppföljning, som distansmonitorering av blodsockervärden hos diabetespatienter och sömnvanor hos patienter med depression, vilket möjliggör en individanpassad vård. Telemedicin kan även handla om att samla befintlig kunskap från andra sjukhus eller länder i samband med sällsynta diagnoser, svåra beslut eller komplicerade ingrepp.

Målet är inte att ersätta alla fysiska besök med telefon- eller videosamtal, utan att underlätta mötet mellan patienter och vårdgivare för en mer jämlik vård, oavsett mobilitet eller geografiskt avstånd.

Banner Health visar vägen

Exempel från omvärlden visar att digitala tjänster även kan bidra till minskad administration och samtidigt förbättra patienternas upplevelse av vården. Bland de som arbetar långsiktigt med modern kommunikationsteknologi och som kommit längst inom både digitalisering och utveckling av IT-system märks Banner Health, en non-profit organisation med basen i Arizona, USA.

Banner Health erbjuder via sina 28 sjukhus i 6 delstater, inte bara virtuella patientbesök utan även monitorering av intensivvårdspatienter på distans. Via datadriven analys har man också identifierat riskgrupper och utvecklat förebyggande hälsovård, i vilken användningen av telemedicin är central. Kontakterna med vårdtagare och deras anhöriga kan ske via flera olika kanaler beroende på vad som passar person och tillstånd. Vårdgivarna har vid kontakten tillgång till vitalparametrar och annan relevant information i realtid för att möjliggöra en adekvat och medicinskt säker bedömning. Banners kontinuerliga uppföljning av patienterna har starkt bidragit till färre akutbesök, inläggningar och återinskrivningar. Därutöver kan man använda tillgänglig kompetens mer effektivt och erhålla bättre resultat av proaktiva hälsofrämjande insatser såsom rökavvänjning.

Sverige har all anledning att ta lärdom av exemplen från Banner Health, särskilt då vi har stora likheter i såväl demografiska som geografiska förutsättningar. Sverige har dessutom en minst lika väl utbyggd digital infrastruktur över hela landet, med såväl fast som mobil bredbandsuppkoppling. Vi har också samlingsplatsen 1177 Vårdguiden, där innehåll och funktionalitet finns i nationellt format, vilken utgör en utmärkt bas för telemedicinska tjänster.

Förutsättningarna för att utveckla en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård i Sverige med hjälp av telemedicin kunde således knappast vara mer gynnsamma.

Så kan Sverige införa telemedicin

Hur ska då Sverige ta sig an utmaningen att införa telemedicin på bred front? Det första steget skulle kunna vara att definiera en patientgrupp inom någon av våra stora folksjukdomar och inom denna genomföra en pilotstudie på regional nivå. Med utgångspunkt i vårdprogram och nationella riktlinjer bör man identifiera i vilka situationer telemedicinska lösningar kan göra störst nytta. För att realisera såväl kortsiktiga som långsiktiga mål är ett aktivt deltagande från rätt personer helt avgörande. En bred uppslutning med de som handhar patientgruppen (läkare, sjuksköterskor och paramedicinare), med patientföreningen och med vårdprogramgruppen behövs initialt. Därefter bör man låta ett tvärfunktionellt team med olika vårdaktörer studera vård- och patientprocesserna. Slutligen är det dags att se över själva tekniken.

Svensk hälso- och sjukvård har starka skäl att agera omgående. Privata aktörer är på väg att flytta fram sina positioner inom området och om dessa är de enda aktörerna så riskerar vi att stå med ett lapptäcke av lösningar med olika gränssnitt. Om det offentliga istället tar ansvar för helheten säkrar vi inte bara en gemensam standard, utan också en central och sammanhållen tillgång till patientdata. Det är en förutsättning för att vi ska kunna arbeta proaktivt med våra folksjukdomar och utveckla vården för alla patiente

More insights